Enkätundersökning

Följande undersökning om ätstörningar utfördes på en gymnasieskola i Jönköping. 248 elever från 12 klasser deltog i undersökningen, varav 166 tjejer och 82 killar. Eleverna är i åldern 16-20 år.

Är du nöjd med din nuvarande vikt?
Tjejer, Ja: 49 %. Nej: 49 %
Killar, Ja: 68 %. Nej: 28 %

Om NEJ, tycker du att du väger
Tjejer, För mycket: 89 %. För lite: 11 %.
Killar, För mycket: 48 %. För lite: 52 %

Har du någon gång medvetet bantat/försökt gå ned i vikt?
Tjejer, Ja: 52 %. Nej: 48 %
Killar, Ja: 24 %. Nej: 76 %

Tänker du på hur mycket du äter?
Tjejer. Ja: 31 %. Nej: 69 %
killar. Ja: 45 %. Nej: 55 %

Tänker du på hur mycket du äter i jämförelse med andra i skolan?

Tjejer, Ja: 25 %. Nej: 73 %
Killar, Ja: 17 %. Nej: 83 %

Påverkas det av ditt sällskap vid bordet?
Tjejer. Ja: 16 %. Nej: 83 %
Killar: Ja: 6 %. Nej: 93 %

Har du någon gång haft någon typ av ätstörning?

Tjejer. Ja: 14 %. Nej: 83 %
Killar. Ja: 6 %. Nej: 94 %

Känner du någon som har/har haft en ätstörning?
Tjejer. Ja: 60 %. Nej: 39 %
Killar. Ja: 60 %. Nej: 40 %

Påverkas din syn av din kropp av personer i skolan?
Tjejer. Ja: 67 %. Nej: 33 %
Killar. Ja: 26 %. Nej: 73 %

Om Ja, hur mycket?

Tjejer. 1: 29 %.    2: 29,5 %.   3: 23 %. 4: 11 %
Killar. 1: 33 %.    2: 24 %.      3: 33 %. 4: 10 %

Påverkas din syn av din kropp av media?
Tjejer: Ja: 76 % Nej: 25 %
Killar: Ja: 43 % Nej: 57 %

Om Ja, hur mycket?
Tjejer: 1. 13 %    2. 33 %    3. 34 %    4. 20 %
Killar: 1. 29 %    2. 46 %    3. 17 %    4.  9 %


27/4-12


weheartit


26/4-2013


26/4-12

Tell your heart that the fear of suffering is worse than the suffering itself. And that no heart has ever suffered when it goes in search of its dreams.
-Paulo Coelho


Bulimia nervosa

Bulimi är en allvarlig form av ätstörning som innebär att man hetsäter, oftast flera gånger i veckan, och sedan kompenserar ätningen med kräkning, laxermedel, överdriven träning, bantningspreparat mm. Bulimi är, tillsammans med anorexi, en av de vanligaste ätstörningarna idag. Bulimi förekommer hos ca 1-2 % av kvinnor i åldrarna 18-30 år. Bulimi kan vara svår att upptäcka för omgivningen då personen inte nödvändigtvis är underviktig.

Det är svårt att veta vad som orsakar bulimi. Det finns många olika teorier som har skiftat fram och tillbaka genom åren. Psykologiska teorier om barndom och uppväxt blandas med biologiska teorier om rubbningar i nervsystemets funktion. Det är sannolikt en kombination av många olika faktorer som leder till att en ätstörning utvecklas.

Personer med bulimi lider ofta av både fysiska och psykiska symptom. Koncentrations- och sömnproblem är vanligt men också mag- och tarmproblem, magsår och näringsbrist. Näringsbristen i sin tur kan leda till bland annat muskel- och njurskador. Hos kvinnor kan menstruationen försvinna eller bli oregelbunden. Många personer som lider av bulimi får tandskador då magsafter kommer i kontakt med tänderna efter kräkning. Detta fräter också på matstrupen. I vissa fall kan man få blåaktiga naglar, uppfransade nagelband, suddigare syn och hårdare hjärtklappning.
  Om man har bulimi låter man bli att äta vissa närningsämnen som t.ex. kolhydrater, fett och socker eftersom dessa förknippas med att gå upp i vikt. Men det leder istället till att kroppen får ett naturligt sug efter just de ämnen man vill undvika. Kroppen framkalla då en attack av hetsätning i ett försök att få i sig dessa näringsämnen.
  Under en bantningsperiod ställer kroppen in sig på svält genom att dra ner på energiförbrukningen. När hetsätningsattacken kommer har kroppen blivit van att klara sig på mindre energi. Då blir kroppens naturliga reaktion att lagra kalorierna från hetsätningen istället för att förbränna dem. Detta kan leda till en ond cirkel. Försöken att minska sin vikt leder istället till att man går upp i vikt, vilket ger en känsla av att man måste banta hårdare.

Behandlingen av bulimi sker främst med psykoterapi, antingen individuellt eller i grupp. Man får hjälp med att förändra sitt sätt att äta och att bearbeta andra frågor som känns svåra.
  En annan behandling som kan vara till hjälp är antidepressiva läkemedel. Ett preparat man använder är SSRI som har en viss effekt men som inte fungerar lika bra som psykoterapi. Behandling med antidepressiva läkemedel bör därför ske i kombination med psykoterapi och inte som enda behandlingsformen. 
  Det finns en risk för
återfall efter behandling, särskilt i samband med att man utsätts för stress eller nya utmaningar. För att motverka återfall brukar ofta uppföljningar eller samtal anordnad.


26/4-2012


25/4-2012

"Jag är fantastisk, men inte underbarast i världen. Jag är god, men ingen ängel. Jag gör fel, men jag är ingen hemsk människa." - Marilyn Monroe


25/4-2012


Hetsätningsstörning

Hetsätningsstörning (binge eating disorder, BED) är en restdiagnos i kategorin ätstörningar. Forskare har kommit fram till att grunden till BED är BN (bulimia nervosa). De två ätstörningarna är ganska lika, där personen äter betydligt större föda än normalt och upplever även att den förlorat kontroll över sitt ätande. Men skillnaden mellan BED och BN är att hetsätningsepisoderna vid BED inte följs t.ex. fasta, missbruk av laxermedel, urindrivande medel, självframkallad kräkning och överdrivet sportande.

Personer med BED är överviktiga eller har fetma. man är starkt missnöjd med sin vikt/figur, man har låg självkänsla och flera psykologiska faktorer som leder till onda cirklar som t.ex. mellan överätning/hetsätning som tillsammans med ofrånkomliga biologiska mekanismer bevarar störning.

De diagnostiska kännetecknen för BED är följande två sätt: en återkommande period där man hetsäter t.ex. under två timmar äter personen en stor mängd mat jämfört med vad dem flesta personerna skulle äta under samma tidsgång och omständigt. Den andra är, att personen har förlorat kontrollen över sitt ätande, man kan inte sluta äta eller begränsa sitt ätande.

Hetsätningsperioden kan förknippas med tre, eller fler av följande:

  • Äter mycket snabbare än vanligt.
  • Äter till man känner sig obehagligt mätt.
  • Äter stora mängder mat när man inte känner sig fysiskt hungrig.
  • Äter ensam därför att man skäms för hur mycket man äter.
  • Man känner sig äcklig, nere och får skuldkänslor över sitt överätande.
  • Man är bekymrad och upplever en olycklig känsla p.g.a. hetsätningen.

Hetsätningen förekommer i genomsnitt minst 2 dagar i veckan under 6 månader. Man relaterar inte hetsätning till regelbunden kräkning, fasta, överdriven motion och inträffar inte bara heller enbart under förloppet av anorexia nervosa eller bulimi nervosa.

KBT i grupp har visat mycket goda resultat för BED. Behandlingen bygger på normalisering av ätvanor och i likhet med behandlingen för BN arbetar man för att kartlägga faktorer som bevarar störningen för att komma åt förändringar som syfte att friskna till. Det finns även interpersonell terapi som i studier har visat bra resultat vid behandling av BED. 


Copy-cat eating?

Några forskare på Department och Developmental Psychopathology och Behavioural Scince Institute på Radboud University Nijmegen i Nederländerna och Department of Psygology på University of Toronto i Kanada har gjort ett experiment angående imitation av andra när man äter, här kan du läsa om hela rapporten. Orkar du inte det kan du läsa en artikel om arbetet här.

Anorexia Nervosa

Anorexia nervosa (nervös aptitlöshet) innebär självsvält och är en allvarlig sjukdom och även den vanligaste typen av ätstörning. Det är vanligt att anorexia börjar med en oskyldig bantning, som med tiden utvecklas till en ätstörning. Men man blir inte en ätstörd person om man under en kort period försöker gå ned i vikt. En ätstörning är en kombination av skadliga psykiska och fysiska störningar.

 

Varför är det bara vissa som drabbas av en ätstörning? Det är svårt att ange exakta orsaker till varför man drabbas och varför det bara är vissa som gör det. Orsakerna varierar ofta mellan olika fall och det det flera teorier till vad som orsakar anorexia. Några av orsakerna är media, livshändelser, störda familjerelationer, matkulturer och genetiska faktorer.

Symptomen av anorexia är många, båda fysiska och psykiska. Det allra vanligaste pyskiska symtomen är:

  • sänkt stämningsläge
  • retlighet
  • ökad oro och ångest
  • tvångstankar
  • humörsvängningar
  • aggressionsutbrott
  • störd verklighetsuppfattning vilket beror på att vid svår undernäring tas energi till slut från kroppens byggstenar och då kan upp till 10-20 procent av vit hjärnsubstans gå åt som reserv.

Några av de fysiska symptomen är:

  • svagt immunförsvar
  • låg kroppstemperatur, långsam puls, lågt blodtryck
  • torr hud, sköra naglar, håravfall, långsam tarmtömmningen
  • förstoppning, trötthet, utmattning och svaghet
  • avstannad längdtillväxt, försenad pubertetsutveckling bland barn
  • minskad muskelmassa
  • minskad volym av hjärnan
  • utebliven mens
  • skelettskador, benskörhet, skör benstomme eller att ryggraden sjunker ihop
  • störningar i hjärtrytmen som kan vara livsfarliga.

Behandlingen av anorexia nervosa är ofta långvarig och sker i två steg: viktkorrektion och behandling av psykiska störningar.

För mer information om stöd, läs här!


Ätstörda är mindre medvetna om känslor

På Linköpings universitet  har man gjort en studie om de psyikologiska och pyskosomatiska problem som ätstörningar kan leda till. Läs den här!


Ortorexi nervosa - en "hälsosam" livsstil?

Använder du mer än 3 timmar om dagen på att tänka på dina matvanor? Planerar du dina måltider flera dagar i förväg? Är näringsinnehållet i måltiden viktigare än njutningen att äta maten? Får din självkänsla en kick av att äta på ett nyttigt sätt? Får du skuldkänslor när du avviker från dina matvanor? Har du slutat äta mat du förut tyckte om för att istället äta ”rätt” sorts mat? Mår du bra, känner du dig nöjd och har du total kontroll när du äter nyttigt? Detta kallas Bratmans ortorexitest och är svaret ja på de ovanstående frågorna kan man lida av Ortorexia nervosa.
Ortorexia nervosa kommer från grekiskans orto som betyder rak, rät eller riktig och grekiskans o´rexis som betyder begär och är en term för en mani för ”hälsosam” livsstil. Livsstilen är präglad utav överdriven träning nyttigt ätande. Det var den amerikanska kocken Steven Bratman, nuvarande läkare inom alternativ medicin, formade begreppet år 1996, då han blev uppmärksammade människors olika matvanor.
Ortorexia nervosa är dock räknad till diagnosen ÄS UNS som står för ”Ätstörning utan närmare specifikation.” Detta beror på att ortorexia nervosa än så länge inte blivit erkänd som en egen diagnos enligt DSM IV Amerikanska Psykiatrikerförbundet. Men just nu är ortorexi klassad som en variant av anorexia nervosa. Det som skiljer dessa ätstörningar åt är att ortorektikern drivs av önskan att ha full kontroll över sin kropp och att uppnå en viss hälsosam livsstil medan anorektikerna drivs att önskan att bli smal. Skillnaden mellan ätstörningarna förklarade Steven Bratman såhär: “Where the bulimic and anorexic focus on the quantity of food, the orthorexic fixates on its quality”.
Efter flera studier om Ortorexi nervosa så har man fastställt att den är vanligast bland män med lägre utbildning.
Orsaker till uppkomsten utav Ortorexia nervosa kan vara att man genom att äta nyttigt vilja bota en sjukdom. Det är just att själva sjukdomen kan ge upphov till en kontrollerad kosthållning som senare utvecklas till den besatthet över hälsosam mat som orortorexia nervosa innerbär. Det som ortorektiker upplever när de haft full kontroll över matintaget en hel dag och lyckats hålla sig till sin hälsosamma kost är mycket upplyftande, renande och nästan som en religiös upplevelse för dem och det är just det som gör att sjukdomen är så beroendeframkallande. En annan vanlig orsak till upphovet av ortorexia nervosa är media. Eftersom media påverkar alla så är deras framställning av ideal, vad som är nyttigt och hälsosamt men även hur man ska uppnå detta så är reklam och tidningar en stor fälla. Men även religion, dieter och olika teorier kan vara en orsak.
De symptom som en ortorektiker kan ha delas in i två olika kategorier: sociala symptom och fysiska symptom.
De sociala sypmtomen kan vara:
  • känna sig misslyckad eller otillfredställd om han/hon inte uppfyller sina strika krav
  • svåra sociala problem eftersom omvärlden inte delar samma uppfattningar
  • ofta upptagen med träning
De fysiska symptomen kan vara:
  • mycket allvarliga
  • minskar mycket i vikt på grund av att han/hon inte får i sig tillräckligt med näringsämnen
  • överträning
  • defekt koncentrationsförmåga och muskelvärk
  • känslo- och beteendemässiga förändringar
Det finns ännu ingen känd behandling mot ortorexi nervosa, men det finns idag kliniker för ortorektiker där det finns psykoterapi, träningsreglering, kostreglering och utbildning. Det enda problemet med behandlingen är att det är väldigt få som söker den. Detta beror på att ortorektiker ofta anses vara hälsosamma och sunda för omgivningen.

24/4-2012

"Jag tror att allting händer av en anledning. Människor förändras så du kan lära dig att släppa taget. Saker blir fel så du kan lära dig att uppskatta dem när det blir rätt. Du kommer tro på lögner så du lär dig att enbart lita på dig själv. Och ibland faller bra saker isär för att ännu bättre saker ska kunna växa upp." - Marilyn Monroe

23/4-2012

"Hemligheten om hälsa för både sinnet och kroppen är inte att sörja för vad som har hänt, oroa sig för framtiden eller förvänta sig problem, men att leva i nuet, vis och ärlig." - Buddha


Om

Min profilbild

Ser Jag Tjock Ut I Den Här?

Hjärtligt välkommen till Ser jag tjock ut i den här! Vi är fyra tjejer som går sista året på Naturvetenskapsprogrammet och har ett projektarbete om ätstörningar. För att få reda på mer om projektet och om oss, läs under länken Om Oss. I denna blogg kommer Du få ta del utav vårt projekt, men även av stärkande ord för vardagen. Läs och njut!

RSS 2.0